Människokroppen är ett komplext och fascinerande system som bygger på samverkan mellan olika delar. Här går vi igenom kroppen och dess funktioner, från celler till organ, blodomlopp, muskler och andning. Celler är kroppens byggstenar och utgör den minsta levande enheten. Varje cell har ett cellmembran som skyddar innehållet och reglerar vad som kommer in och ut. Inuti cellen finns cytoplasma, där organeller som mitokondrier finns. Mitokondrier kallas ofta för cellens kraftverk eftersom de ansvarar för cellandning. Cellandning är processen där glukos och syre omvandlas till energi i form av ATP, tillsammans med biprodukterna koldioxid och vatten. Denna energi används för allt cellen gör, som att dela sig eller transportera ämnen. Utan cellandning kan kroppen inte fungera, eftersom cellerna blir utan energi. Vävnader är grupper av celler med liknande funktioner. Exempel på olika typer av vävnad är muskelvävnad, nervvävnad och bindväv. Dessa vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta, lungor och lever. Ett organ är en struktur som har en specifik funktion i kroppen, och flera organ arbetar tillsammans i organsystem. Exempel på organsystem är det cirkulatoriska systemet (hjärta och blodkärl) och nervsystemet (hjärna, ryggmärg och nerver). Skelettet är kroppens stomme och ger stöd samt skyddar våra inre organ. Kraniet skyddar hjärnan, och revbenen skyddar hjärtat och lungorna. Skelettet består av olika typer av ben: långa ben som lårbenet, korta ben som handlovsbenen, platta ben som bröstbenet och oregelbundna ben som ryggkotorna. Inuti benen finns benmärg, som är viktig för blodbildning. Den röda benmärgen producerar blodceller, medan den gula benmärgen huvudsakligen består av fett och fungerar som energireserv. Leder är kopplingar mellan benen som möjliggör rörelse. Exempel är gångjärnsleder, som knäleden, och kulleder, som höftleden. Stukning uppstår när ledband sträcks eller går sönder, medan benbrott inträffar när ett ben utsätts för för mycket belastning. Vid benbrott startar kroppen en reparationsprocess där nytt benmaterial bildas. Muskler möjliggör rörelse och delas in i tre huvudtyper: skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler fäster vid skelettet och styrs med viljan, som biceps och triceps. Glatta muskler finns i organ som tarmar och blodkärl och arbetar automatiskt utan vår medvetna kontroll. Hjärtmuskeln finns endast i hjärtat och är specialiserad för att pumpa blod dygnet runt. Muskler arbetar i samspel. När en muskel drar ihop sig (agonist) slappnar en motsatt muskel av (antagonist). För att muskler ska fungera behöver de syre, som levereras via blodet. Vid brist på syre bildas mjölksyra, vilket leder till trötthet och smärta. Syret transporteras i blodet med hjälp av hemoglobin, som finns i de röda blodkropparna. När vi andas tas syre upp av lungorna och binds till hemoglobinet. Ryggraden består av ryggkotor som separeras av diskar. Diskarna är stötdämpande broskskivor som gör ryggraden flexibel. I knäleden finns menisker, som är broskstrukturer som fungerar som stötdämpare och stabiliserar leden. Blodet är kroppens transportmedel och består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och plasma. Röda blodkroppar transporterar syre och koldioxid, vita blodkroppar försvarar kroppen mot infektioner, och blodplättar hjälper till att stoppa blödningar genom att få blodet att koagulera. Blodet cirkulerar i kroppen med hjälp av hjärtat, som pumpar det genom artärer, vener och kapillärer. Artärer för syrerikt blod från hjärtat till kroppen, medan vener för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Blodtryck är det tryck som blodet utövar mot blodkärlens väggar. För högt blodtryck kan skada kärlen, medan för lågt blodtryck kan leda till att kroppen inte får tillräckligt med syre. Hjärtat spelar en central roll i cirkulationen. Det består av fyra kammare och pumpar blod genom två kretslopp: det lilla kretsloppet mellan hjärtat och lungorna, och det stora kretsloppet mellan hjärtat och resten av kroppen. Immunitet är kroppens förmåga att försvara sig mot sjukdomar. Antikroppar är proteiner som produceras av immunsystemet och bekämpar infektioner. Vacciner hjälper kroppen att bygga upp immunitet genom att simulera en infektion, vilket får kroppen att producera antikroppar utan att vi blir sjuka. Allergi är en överreaktion från immunsystemet mot ämnen som egentligen är ofarliga, som pollen eller djurhår. Andningen är en livsviktig process där syre tas upp och koldioxid avlägsnas. Muskler som diafragman och de interkostala musklerna (mellan revbenen) är viktiga för att vi ska kunna andas. När vi talar passerar luft genom stämbanden i struphuvudet, vilket skapar ljud. Gäspning kan uppstå när kroppen behöver mer syre, medan hicka beror på plötsliga sammandragningar i diafragman. Sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, som åderförkalkning och högt blodtryck, är vanliga och kan ha allvarliga konsekvenser. Åderförkalkning innebär att fett och kolesterol byggs upp i blodkärlen, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller stroke. Regelbunden motion och en hälsosam kost är viktigt för att minska risken för dessa sjukdomar. Sammanfattningsvis är kroppen ett oerhört komplext system där alla delar, från celler och vävnader till organ och system, arbetar tillsammans för att upprätthålla liv. Allt är beroende av samverkan mellan kemi, biologi och fysik. Om något i detta system slutar fungera påverkar det hela kroppen.