Prov fråga: Beskriv svenska språkets utveckling från äldre frånsvenska till nysvenska Viktiga begrepp Språkplanering Är när man på något sätt statligt Lånord När man lånarord från annat språk (svenskar tenderar att ta direkt lån) Arvord Är ord som e gemensamma i flera språk för de var samma språk Prestigespråk Språket som för tillfället har högst status inom Sverige (förutom svenskas) Språkligt släktskap Om språken är släkt eller inte Språkligt släktskap Baseras på följande: grammatiska likheter arvord Språkträdet: 1. Språkhistoria | Marias klassrum Svenska är ett indo-europeiskt språk som tillhör (nord) germanskt språk. Sverige under 0-800 Sverige existerar inte urnordiska i princip ingen skriftlig produktion Runstenar, smycken och verktyg skrev med runor (ristade) Sverige under 800-1200 Runsvenska Vikingar - asatro I princip endast runinskrifter kvar Är mest för gravstenar men också finns berättelser i runstenarna Kunskap om tiden från andra källor Fortfarande ingen svensk stat Kristna missionärer (viktiga från sliden) Kommer med latinska alfabetet och en kultur som skriver ner präster blev läskunniga och skribenter men mot slutet så kan överklassen också läsa och skriva Detta ovan Är inte på provet. (Ändå bra att veta, rätt så viktigt ändå asså, typ begrepp och runor) Fornsvenska Äldre fornsvenska 1225–1375 / Yngre fornsvenska 1375–1526 Sverige under 1225–1375 Sverige blir kristet – Latinska alfabetet Vi får vårt alfabeten vi ändvänder idag! Kyrkor etableras och Sverige delas in i sockar. Man bygger kyrkor. En sock är/var en liten mini kommun. Nya dialekter bildas i socknarna. Präster får stort inflytande och är ofta flerspråkiga. Kungamakten växer – kontakt mellan landsdelar. På grund av detta så blir flera läskunniga på grund av att kungen skickar ut folk för att samla skatt. Prestigespråk: Latin (Pratas mest i Kyrkan. Grammatiskt påverkar det 0 (Några lånord), (fast det är fortfarande viktigt för vi fick alfabetet med det.) Nya jordbruksmetoder, spannmål och redskap Jordbruksmetoderna leder till fler människor i Sverige. Man har fortfarande kvar vissa runor. Språkligt 1225-1375 Latinska alfabetet (Första texten: Äldre Västgötlagen) Liten påverkan från andra språk – få lånord. Första rikssvenska lagboken: Magnus Erikssons landslagar. Inga stavningsregler – man skrev som man talade. Tämligen fri ordföljd. Genrer Lagtexter – främst lagar (ex: Alsnö stadga) (Skrivs få texter fast oftast Lagtexter. Kändaste texten under tiden är Äldre västgötalagen) Religiösa texter – främst översättningar från grekiska och latin. Sverige under 1375–1526 Digerdöden En pest där runt 30% - 50% av Europas befolkning dör. Många gamla dör – öppnare för språkförändring. Kalmarunionen. En politisk union mellan Danmark och Sverige. Allmänpolitisk oro – dock en fungerande byråkratisk apparat. Under denna tid hade vi ånga texter och bra koll om vad som hände i Sverige. Vi skrev ner alla straff folk begick. Språkligt 1375 - 1526 Prestigespråk - tyska (viss invandring, tyskar som kom för att bygga saker och för handel) Hansan (företaget som slöt samman handelsman i början och ledde till att dom började äga stader och fick sin egen militär. Dom kontrollerade all handel i Östersjön och ledde till att all handel skedde på tyska) - lågtyska - lånord, suffix och prefix (ex: För-tvivla och kysk-het) (fler personer blir läskunniga för att handel växer) Man börjar också använda tyska i avtal och många andra delar Inga stavningsregler - man skrev som man talade Tämligen fri ordföljd Genrer I princip samma som under äldre fornsvenska - dock större variation Lagtexter: lagar tankeböcker diplom Religiösa texter: översättningar legender: religiösa berättelser man skulle lära sig nåt av typ moraliska saker Läseböcker Tips på vad man skulle göra Äldre nysvenska (1526-1732) 1526-1611: Vasatiden - ut med dansken (Kalmarunionen) - vi/dem Ändrade bokstäver typ å ä ö from danskan och ändrade en del verb. Slutade med er och började använda ar som slut. Sverige som nationalstat - centralisering av statsmakten. Makten sitter i Stockholm vi har en administration Behöver tjänsteman som kan skriva och läsa vilket leder till växt av läs- och skrivkunnighet Reformationen - delvis ökad läskunnighet Martin Luther skapar en ny inriktning av kristendomen kallad Protestantism Sveriges statskyrka byter från Katolicism och protestantism Viktigt för att man översätt bibeln till svenska i Sverige. Så alla skulle kunna komma nära gud (läsundervisning från kyrkan) Boktryckarkonsten - ggutenbergpressen leder till större spridning av information/ord snabbare ledde till att böcker blev billigare 1611–1732: stormaktstiden 30 åriga kriget främst i Tyskland men Sverige går in i kriget det går “bra för Sverige vinner många segrar” Sverige blev större Skåne, Halland, Blekinge m.fl. blir svenskt (1658) leder till sydsvenska dialekter skyddade svenska texter till Danmark för att få större läskunnighet och skrivande (skriv och läs insatser) Utbildning får en uppvisning under perioden pga. behovet av ämbetsmän - delvis ökad läskunnighet Sverige blir stort nästan hela östersjön Vi behöver en större biografisk apparat (system) Får tjänstemanklass typ 40-50 eller mer procent kan läsa i Sverige på grund av krigen Posten, Svea hovrätt National post Äldre nysvenska (språkligt) Gustav Vasas bibelnorm Bibeln blir till svenska Används som något viss språknorm men det finns många ställen vart ord är stavad olika (på grund av många översättare) Första språkplanering - indirekt Syftet var att översätta bibeln inte att få en språkplanering Tyska sedan franska påverkansspråk/prestigespråk Fortfarande vacklande ortografi (man stava som man ville) Bort med danskan Bestämning (attribut) före substantiv Katten den större for, den störa katten nu BIFF-regeln etableras under 1600 talet sker naturligt språkligt Subjekts löshet försvinner vi får subjekts tvång Genrer lagtexter - religiösa texter - bibeln, psalmer viss skönlitteratur och lärda texter sakprosa - bondepraktikan och kokböcker privat skrivande - brev och dagböcker Yngre nysvenska. Sverige 1732 - 1879 1732 ges den svenska Argus ut. Vilket markeras startat på denna period. Det pågår en stor Urbanisering (Man flyttar till städer) Folk flyttar från landsbygd till städer. Vilket leder till dialektutjämning. Tryckfrihetsförordningen. Världens äldsta yttrandefrihetsgrundlag, 1766. Skrift börjas att skrivas, på grunda av denna lag. Förlust av östra rikshalvan (Finland) 1809. Sverige grå från 2 till 1 språkligt på grund av detta. Viktigt. 1842 – Folkskolan Detta innebär att alla barn måste gå minst 3 år i skolan. Läskunnigheten går från okej till bättre. Alla kan ändå läsa nu. Detta leder till att samma svenska lärs ut i hela Sverige. Vilket leder till dialektutjämning, och att svenska standardiseras. Yngre nysvenska Franska tar över som påverkansspråk / prestigespråk. På grund av upplysningen, Napoleon och att vi på slutet av denna språkperiod får en ny kungafamilj. Många kulturord ex: balett, teater, journalist. Svenska akademin (en form av statlig myndighet) bildas 1786 i syfte att: Dom gör en ord-lista. Stockholms svenska blir standardsvenska på grund av skaparna av ordlista utgick från Stockholm. Första direkta språkplaneringen. Första gången staten direkt och aktivt försöker få fram en standardiserad svenska. Att man får en svenska med regler och stavning. Nu börjar den riktiga standardiseringen av svenska språket. VI har Folkskolan som lär ut och vi har den svenska akademin som gör regler för språket. Salvius boktryckeri. (Ändrar lite på språket pga att det är billigare att trycka) Inför exempelvis att <i/j> stryks mellan <g/k> och främre vokal ske, känna gör; att inskotts-h stryks ära, är. <cht> och <ckt> avvisas till förmån för <kt> och <gt>. Bruket av obestämd artikel etableras. Genrer Nu börjas det producera mycket skrift. Fler lagtexter samt fler religiösa texter. Vetenskapliga texter. Dagspress och Veckopress. Skönlitteratur. Poesi. Nusvenska. Sverige under 1900 – Nu Börjar på grund av Agust Strindbergs roman ”Röda rummet” publiceras. Från 1936 har vi 7-årig grundskola/skolplikt. Nu har man verkligen läskunnighet. Från och med då har vi verklig utbildning i Sverige. Bättre och bättre utbildning. Sverige går bra efter krigen. Första och Andra världskriget. Vilket innebär att vi behöver arbetskraft. Invandring: Finnar under/efter andra världskriget. Vi har ingen riktig språkpåverkan av finska språket på grund av att det är långt bort från svenska språket i språkträdet. På grund av att vi måste arbetskraft så får vi invändning. Arbetskraftsinvandring, 1950 – 1970 tal. Jugoslaver, greker, italienare och turkar. Asylinvandring: 1990 – idag. Asylinvandring är när man lämnar sitt land för att komma hit. Nu mer (1990 – idag) finns viss påverkan från dom invandrande språken. Multietniskt ungdomsspråk. I och med att svenska 1990 är helt standardiserad påverkar inte dom här språken standardsvenska, utan det blir som en ny typ av svenskan. Vilket leder till att många svenskar kan växla mellan dom två olika typer av svenska. Nusvenska Snabba språkförändringar pga. teknik, läs- och skrivkunnighet och fortsatt urbanisering. Prestigesaker / påverkansspråk: Engelska. Dialektutjämning pga. urbanisering och skolgång. Standardisering av språket. Slut av kongruensböjning av verb DN blir standard på hur man skriver. Du-reformen (1960 - tal) (Bror Rexed, mannen som gjorde det.) Man började säga ”Du” i stället för ”Titlar” (Folks Yrke”) Sammanfattat: Äldre fornsvenska (1200 – 1375): Blandning mellan runor och latinskt alfabeten Latin prestigespråk Landskapslagar exempelvis Äldre västgötalagen. Bestämning efter substantiv (Lagbok västgöta – idag skulle man skriva västgötarnas lagbok) Inte stor bokstav efter punkt. Ir-ändelse, inskott-h Yngre fornsvenska (1375 – 1525): 100% Latinskt alfabeten, inge runor. Tydliga drag av tyska (Både ord och grammatik) – främst prefix och suffix (Ex: För-tvivla och kysk-het) Inte mycket skönlitteratur utan mer lagtexter. Medeltidens genrer: krönika, lagtexter, tänkeböcker, legender, läseböcker (se Kompendiet för exempel) Äldre nysvenska (1526 – 1732) Gustav Vasas bibel. Norm – dock fortfarande vacklande ortografi. Fortfarande vacklande ortografi, man skriver fortfarande lite som hur man vill. Avdanskifiering av svenska språket. V2 regeln inte etablerad (ex: havandes var och inte var havandes som vi skriver idag.) I = j, ff = v, th = d, v = u. Yngre nysvenska (1732 – 1879) Argus ny norm. Franska prestigespråk. 1786 bildas Svenska Akademin med syfte att skapa normer och regler för stavning och grammatik. Kongruensböjning av verb förekommer fortfaraande. Inskotts -j vanligt, inskotts-h vid främst w och e (whad, ehr) Dubbletecknade vokaler försvinner Boktryckaren Salvius. Allmän skolplikt 1842. Nusvenska (1879 – nu) DN Röda rummet. Store engelskt (Prestigespråk) inflytande. I och med att Svenska Akademin fick genomslag samt att alla gick i skolan standardiserades svenska språket. Teknisk utveckling. Dialektutjämning. Begrepp Media/Skrifter (Från bibeln till radio) (Bra att hålla koll på alla skrivfet i olika årtal) Språkliga släktskap (närmre släkt = lättare att inkorporera i svenskan) Arvord, (Ord som är likadana för att vi har samma släktträd) Lånord (Ord vi har lånat) År vi måste ha koll på 1526 (Gustav Vasa bibeln) 1732 (Svenska Arbus) 1842 (Svenska folkskola) 1879 (Röda rummet Till provet Försök hitta mönster i språkförändringen. Koppla ihop historiska skeenden och språklig förändring Ha koll på prestigespråken och kunna koppla dessa till språkligt släktskap.